Samhällsplanering
När ett speciellt område blir intressant upprättas sedan en detaljplan för vad som skall ske på området. I denna anges vad man får och inte får göra, hur man får bygga och liknande saker. Inom detta sker också en process där utgångspunkt, mål och syfte med byggnationen skall anges. I denna process har också kommunens invånare rätt att lämna synpunkter. Detaljplanen är juridiskt bindande och antas av kommunfullmäktige i de flesta fall.
Om man väljer att inte arbeta fram en detaljplan kan man upprätta något som kallas för Områdesbestämmelser. Dessa kan ses som ett komplement för översiktsplanen och kan innefatta hur stora hus får vara, färgval, skydd för kulturhistoriskt värdefulla miljöer m.m.
Om man sedan skall försöka få in säkerhetsbilden av det hela kommer inte det in förrän i det sista steget av den ganska komplexa delen av samhällsplaneringen. Kommunen är iof skyldiga att enligt PBL samråda med Länsstyrelsen i varje enskilt steg i processen men det tycker jag inte är säkerhetsarbete i den mening jag är ute efter. Det sista steget i processen benämns som "Hälsa och säkerhet/skydd mot olyckor för invånarna" och då kan man i särskilda fall ta in någon från BRT som hjälp.
tvärsektoriellt arbete
Man jobbar även en del tillsammans med skolor och föreningar inom kommunen för att öka riskmedvetenheten och liknande. vad det arbetet innebär konkret har jag inte fått något svar på men jag gissar att det handlar om utbildning, temadagar och sådana saker.
Kommunala handlingsprogram
Det handlar alltså om hur planer för hur kommunen skall styras i händelse av en extraordinär händelse (ett ganska luddigt definierat begrepp men som i dessa rapporter syftar till att beskriva exempelvis krig, större stormar, elavbrott osv osv.) i rapporterna definieras det såhär:
"En extraordinär händelse är en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting."
Det finns alltså två olika handlingsplaner men dessa verkar i stort sett vara en handlingsplan och sedan en reviderad version av den föregående. Det som beskrivs i planen är hur de olika grupper som sammansätts vid en extraordinär händelse skall se ut och innehålla samt vad dessa skall syssla med. Det blir lätt långrandigt i vanlig ordning när det gäller sådana här saker och jag tänker inte rabbla upp vad varje grupp skall göra vid ett givet scenario men det man kan säga är att det ser väldigt strukturerat och bra ut. Det känns väl genomtänkt och jag tror att en sådan handlingsplan kan vara till ytterst stor nytta vid en katastrof eller kris.
(Tvärsektoriellt arbete)
ROSA-rapporten
Omfattande elavbrott
Utslagen dricksvattenförsörjning
Omfattande brand
Hot och våld
Farligt gods olycka
Trafikolycka med många inblandade
Som vi kan se är ju inte alla scenarion olyckor i den bemärkelsen vi är ute efter att förhindra i första hand, exempelvis utslagen dricksvattenförsörjning är väl inte räddningstjänstens ansvar att avhjälpa utan istället kanske bistå med åtgärder vid inträffandet av liknande scenario. Jag tycker ändå det var intressant att läsa rapporten och man verkar ha kommit fram till många bra förbättringsförslag, vad jag förstått är man i alla fall intresserade av att åtgärda de säkerhetsbrister man fann i samband med grovanalysen. Även om Anders hade en liten reservation gällande rapporten;
Man tar även upp en hel del även här gällande krisberedskapen men det är inget jag tänker gå in något närmare på. Jag tror att sådana här analyser bör göras mer frekvent i alla delar av samhället för att undvika faror och risker, tyvärr har jag fått intrycket och Anders berättade även att han tyckte samma sak; att säkerhetsarbetet i kommunen är ytterst illa prioriterat sett till den vardagliga säkerheten för befolkningen i kommunen.
Det var lite om ROSA-rapporten, nästa gång ska vi ta en liten titt på kommunala handlingsplaner
och så vidare plus
Det är sedan utifrån dessa tre huvudområden man utformar säkerhetsarbetet i kommunen, alla säkerhetsåtgärder skall mao kunna motiveras utifrån dessa.
Eftersom vi inte skall fokusera så mycket på kriser är kanske inte nästa stycke av nån större vikt men vi kan ta med det som en parentes i alla fall.
Kristinehamn använder sig främst av VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten) när det gäller krisinformation, utöver detta finns även lokal-tvkanalen KLTV, lokalradion p4 och hemsidan www.kristinehamn.se till förfogande för att få ut information till allmänheten. När man hör VMA skall man söka skydd inomhus, stänga dörrar, fnster och ventiler samt söka information på något av ovanstående ställen.
Kristinehamn har även en POSOM-grupp som är tänkt att användas vid större olyckor men kan även användas vid mindre olyckor. POSOM står för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer och skall fungera som en avlastning för de drabbade vid en sådan händelse.
På Kristinehamn.se kan man även läsa att de varit duktiga och gjort risk- och sårbarhetsanalyser. Dessa är utformade efter en metod som heter ROSA (har inte hittat någon vidare info om detta). Vad jag förstått baserar sig dessa analyser främst på kriser och terrorhandlingar i samband med exempelvis krig eller naturkatastrofer men eftersom dessa analyser inte går att läsa nånstans kan jag inte vara säker förrän jag fått svar av killen på kommunen.
I kommunen har man startat upp ett projekt som jag faktiskt tror kan vara ett mycket bra initiativ, Risklinjen. ett kostnadsfritt telefonnummer dit vem som helst kan ringa och rapportera risker och säkerhetsbrister i sin vardag, exempelvis trasiga lekplatser, brunnslock som saknas, farliga trafikplatser osv osv. detta är ett sammarbete mellan kommunerna Kristinehamn, Karlskoga, Degerfors samt Bergslagens räddningstjänst.
Man har även en liten länksamling gällande risker i vardagen för de boende i kommunen, där länkas bl.a www.dinsakerhet.se och www.brt.se. Jag tycker kanske detta är lite slött att bara samla länkar och be folk söka reda på informationen själva men det finns säkert de som uppskattar att den länkarna finns på kommunens hemsida.
Sedan finns det ett litet avsnitt om hur det är tänkt att Krisledningsnämnden och Krisledningsgruppen är tänkt att fungera vid en katastrof men det har ju inte med vårt område att göra så det behöver vi inte gå in närmare på.
Det va lite matnyttig information i väntan på svar från kommunen.
Tillbaka
Räddningstjänstens roll
Jag har tänkt titta lite på vad räddningstjänstens roll i kommunens säkerhetsarbete till största del består av. Här är förresten en bild som illustrerar Bergslagens Räddningstjänsts förbundsområde;
Eftersom Kristinehamns kommuns räddningstjänst som jag tidigare berättat består av kommunförbundet Bergslagens Räddningstjänst ser förbundets roll i det kommunala säkerhetsarbetet lite annorlunda ut, främst gällande beslut som berör RTJ. Av det jag kan se tas frågor som generellt gäller RTJ i första hand upp i detta kommunförbund och inte i de olika kommunerna.
Ett exempel som tyder på detta är när man nyligen införde IVPA-verksamhet i kommunen. Detta kom fram genom ett avtal som tecknats av Landstinget Värmland, Kristinehamn Kommun och Bergslagens rädningstjänst där Landstinget i första hand var den drivande faktorn bakom frågan.
Jag vet inte om det är vanligt med liknande beslutsfattningar.. Har ni hittat något om era kommuners samarbete med landstinget i frågor som rör RTJ?
Utöver detta kan man ju säga att RTJ konkreta roll i en kommuns säkerhetsarbete är att vara den praktiska styrka som konkret jobbar med olycksförebyggande åtgärder samt operativ tjänst gällande olyckor, kriser och katastrofer. Dvs. de fysiska personer som släcker bränder, informerar i skolor, håller utbildningar samt mycket annat givetvis.
En annan roll som RTJ har som kanske inte är så uttalad (eller omtalad heller för den delen) är ju att vetskapen att det finns brandmän, ambulanspersonal och i vissa fall även polis som faktiskt kan rycka ut vid behov ger en otroligt viktig grundtrygghet för kommunens invånare. Det är kanske inget som Kommunens beslutandeorgan tagit hänsyn till men ni kan ju tänka er den som föreslog att man helt skulle avskaffa den kommunala räddningsstjänsten, jag tror inte han skulle bli speciellt långvarig på sin post.
Även detta var ju bara mina initiala tankar gällande området och det ska bli intressant att återkomma till detta efter ett litet snack med RTJ på min kommun.
en snabbtitt på kommunens handlingsprogram+lite annat
Vad är detta kan man fråga sig? Ja, uttrycket är ju lite luddigt men det kommer kort sagt ifrån två stycken paragrafer i LSO (LAgen om skydd mot olyckor) och dessa lyder:
Kap 3, 3 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.
Kap 3, 8 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap.
Precis som vanligt när det gäller lagar är allting jäkligt krångligt förmulerat och öppet för tolkningar. Av den info jag hittat behöver inte handlingsplanerna vara just kommunalt utformade och det är så jag tror är fallet för min kommun. Eftersom räddningstjänsten i Kristinehamn är en del av kommunförbundet Bergslagens Räddningstjänst (läs mer på www.brt.se) har jag fattat det som att de handlingsprogram som utformats kring räddningstjänsten har gjort det för hela förbundets område vilket innebär östra värmland.
De planer som finns att tillgå som enbart gäller Kristinehamns kommun är handlingsplaner gällande specifika industrier och industriområden, främst sådana som behandlar farliga kemikalier och andra skadliga ämnen.
I kommunfullmäktige den 24 februari 2011 behandlades ett antal frågor gällande säkerthet och föreberedelser inför kriser och katastrofer med bakgrund av en genomförd revisionsrapport av kommunens säkerhetsarbete. Där framkom bl.a. att Kristinehamns kommun saknat en tydlig säkerhetspolicy vilket är lite lustigt kan man tycka..
Det var litegrann om detta, det finns säkert skäl att återkoppla till detta lite längre fram i arbetet när man pratat med någon på räddningstjänsten och sådär!
Ha det!
Kommunfakta och så vidare plus
Kristinehamn är alltså (logiskt nog) centralorten i Kristinehamns kommun. Kristinehamns kommun är en s.k. tätort i Värmlands landskap/län och kommunarean är strax under 1400 hektar vilket gör den till Sveriges 77e största kommun och med en folkmängd på ca 24000 invånare hamnar den på plats 104 räknat till befolkningsmängd.
Vad är kommunfullmäktige?
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av ett antal ledamöter som har röstats fram i senaste valet. Kommunfullmäktige skall se till att det finns utarbetade mål för kommunens utveckling samt se över en rad ekonomiska frågor såsom budget och skatter.
Det är även kommunfullmäktige som skall utse ledamöter till kommunstyrelsen och facknämnderna.
Vad är kommunstyrelsen?
Kommunstyrelsen är näst högsta beslutande organ i kommunen och består av elva ledamöter och nio s.k. ersättare. Dessa skall spegla den partipolitska situationen i kommunfullmäktige till antalet. I denna styrelse finns tre stycken utskott:
-Personalutskottet
-Ekonomiutskottet
-Arbetsutskottet
Kommunstyrelsen behandlar de frågor som inte kan behandlas i de olika facknämnderna (se nedan). Når man inte ett beslut kring en fråga i kommunstyrelsen skickas ärendet vidare till kommunfullmäktige.
Facknämnder?
Kommunorganisationen består också av åtta stycken olika facknämnder:
-Tekniska nämnden
-Skolnämnden
-Socialnämnden
-Miljö- och byggnadsnämnden
-Kulturnämnden
-Överförmyndarnämnden
-Vård- och omsorgsnämnden
-Valnämnden
Dessa har kommunfullmäktige överlåtit beslutanderätt i ett stort antal frågor (genom s.k. delegationer) eftersom att kommunfullmäktige inte har tid att besluta om allting. Dessa nämnder har alltså beslutsrätt gällande sitt specialområde och det bidrar ju i slutändan till att de är mycket sakkunniga och arbetar ofta i nära anslutning till näringslivet och annan kommunutveckling.
Om ett ärende inte kan lösas på ett tillfredsställande sätt i någon av nämnderna eller att det handlar om någonting som inte nämnderna är ansvariga för behandlas ärendet först i kommunstyrelsen och sedan i kommunfullmäktige.
Det var lite smått och gott om Kristinehamns kommun det!
Ha det!
test1
